Oktober i Kalifornien är ofta fortfarande sommarvärme, speciellt om man ska ut i Mojave öknen där Winfield har sin shop. Det är en två-timmars resa från södra delen av Los Angeles ut till Mojave, om trafiken flyter på bra på motorvägen. Vi stack hemifrån strax efter att solen gick upp, vilket gjorde att vi slapp det mesta av trafikproblemen och var på plats innan det började bli hett. Man svänger av motorvägen några kilometer innan man kommer till Winfields och där stod det en skylt med ”Car Show”. Det visade sig att en lokal klubb hade ordnat ett möte i en park, antagligen ovetande om Winfields evenemang. Open House evenemangets succé` sprider sig fort i rod&custom kretsar vilket gör att fler kommer och det i sin tur gör att det kan bli parkeringsproblem utanför Winfield shoppen, vilket var ytterligare en tanke för att komma på plats tidigt. En gammal genomfarts led går förbi Winfields shop och parkeringen är i det utplanade diket längs vägen. Winfield hade räknat med mer bilar och rensat en del av sin skrotgård bakom shoppen för att ha mer utrymme för de rods & customs som rullade in igenom grinden. Fler och fler kändisar i branschen kommer också till den här träffen, vilket Gene Winfield tog reda på med att skapa en auktion av mindre konstverk gjorda av pin-stripers och andra målare. George Barris, Art Himsl, Robert Williams, Bill Hines, Brad Masterson, “Bones” Noteboom och “Blackie” Gejeian var några av kändisarna vi träffade på. Närmare 20 stycken pin stripers var också på plats och folk kunde se när man gjorde sina randade tavlor och annat. Några av skapelserna gick för över 3,000 dollar, vilket var imponerande och pengarna gick sedan till välgörande ändamål. Winfields shop är verkligen ”Chopped Mercury Headquarters” och nu hade han fyra stycken man jobbade på parkerade utanför shoppen, plus några stycken under tak, en i lackboxen osv.. Han har dessutom alltid ett gäng egna grejjer på gång och bland annat hittade vi ett par Clone-projekt i verkstan av tidigare utställningsbilar han byggde på 60-talet, som ”Solar Scene” Mercuryn, vilken är en av hans mest kända. Dessutom kom det ett antal färdiga choppade Mercurys inrullande igenom grinden när folk började anlända, många av dessa hade Winfield jobbat på, lackat osv. Hela förmiddan rullade det in modifierade bilar och snabbt fylldes gården framför shoppen upp, vilket gjorde att resten fick parkera bakom byggnaderna där man rensat en del för att ge plats. En av Winfields hjälpredor sa ”till nästa år får vi säkert rensa hela skrotområdet” då svarade den andre ”då får vi nog börja i morgon..”

Man kan verkligen kalla Gene Winfields shop för ”Chopped Mercury Headquarters” tack vare att det finns alltid ett gäng Mercurys man jobbar på i shoppen och utanför. Teamet gör massor av modifieringar och preparerar för lack där Gene håller i sprutan.

Ett par truck-tok-roddar dök upp hos Winfield och ägarna har plockat ihop delar från tunga lastbilar, modifierat, kortat ramen plus sänkt en hytt över ramen. De flesta behåller också de dubbla bakhjulen för att få den riktiga truck-looken.

Mer Mercurys i raderna och säkerligen har Winfield gjort en hel del jobb på dom plus lackat. Tonade candy-pearl lacker som den Mercuryn närmast är hans specialitet, Gene har fortfarande an stadig hand trots att han är närmare 85 år.

Den här Ford Econoline Vanen var inte färdig men den byggs med en helt nytt chassi för att kunna läggas ner på backen. I chassit sitter redan en nästan ny Chevy LS smallblock med automat.

Vi har visat en bild på den här –59 Chevy El Caminon tidigare, men nu råkade vi på den igen och det extra är naturligtvis att den har –59 Pontiac front. Alla andra GM modellers plåt från samma år går att kombinera, en del kräver dock att man är plåtslagare.

Gene hade kallat in en del extra hjälpredor inför evenemanget...

Mycket kändisar i kustom branschen trotsade hettan i Mojave och var på plats för Winfields evenemang. Närmast kameran kustombyggaren”Bones” Noteboom och ”Blackie” Gegejian som i alla år har arrangerat Autorama utställningen i Fresno i norra Kalifornien.

Riktigt udda roddar är inne just nu och ”Miss Behav`in” har byggts med en ursprungskaross från en –27 T-Ford som fått en ordentligt stukad cab. En lång rak-sexa gör att bilen fått ett väldigt långt axelavstånd.

Bland gammaldags kustoms var den här –40 Mercuryn i matt-grönt en favorit, som här är på väg in igenom grinden för att parkera. Ytterligare en fräsch clone på Nick Matrangas Barris byggda –40 Mercury, vilken blev totalförstörd i en krasch tidigt –50 tal.

Många av lackarna och pin-strip artisterna gjorde tavlor för att låta Winfield auktionera bort, en del på plats och andra hade med sig färdiga alster. ”MrJ” målade den här imponerande tavlan.

Det var full fart redan tidigt i ”målar-tältet”, där många kända och mindre kända målare gjorde mestadels pin striping tavlor.

En av de mest legendariska billackarna i USA är ”JR” Conway och han lackade det här gamla dragster scoopet i röd candy, med guld inlägg och svart pin striping. Scoopet såldes för över 3,000 dollar i auktionen.

Den här Japan byggda Roth inspirerade –29:a A-Fords Tudorn visade vi i Wheels för några år sedan, den såldes sedan till en lokal Kalifornia hot rodder och den är känd för att vara en av de dyraste A-Fordarna någonsin.

Tjejer kör också kustoms även om pappa i familjen hjälpt till att bygga bilen. Den här –49:a Forden har choppats, karossen rensats från lister, handtag mm. De lackade fälten med fler-färgad Metalflake är en ”nice touch”.

Alla kändisar ombads signera den här vita tavlan och här är det Art Himsl, lackaren från Bay Area som signerar sitt namn.

Larry Watson visade upp sin indian”squaw”. Larry har i stort sett inte åldrats utseendemässigt under de senaste 25 åren vi känt honom. Han kan dock inte raka bort skägget för det har alltid varit del av hans profil.

Hos Winfield kan man få se det mesta för han gör en hel del jobb till TV och filmstudio folket i Hollywood. Detta är en bandvagn omgjord med glasfiberkåpa för ett filmprojekt.

Vattensäckar var nått som var vanligt förr när folk åkte igenom öknen, den här var som synes hängande på fronten av en 40-tals Plymouth.

George Barris är piggare än tidigare och hade lite kul med sina tjejer som hjälpte till i montern med att sälja hans prylar.