165051.jpg

Artiklar

Ta Gäng

En gammal arbetarhäst har fått nytt liv. Möt bilbyggaren från Sollerön som gärna går sin egen väg utan att bränna en förmögenhet.

Redaktionen • 11 mars, 2011

Nästan alla entusiaster har minnen från tonåren av någon bil som gjort ett djupt intryck. Somliga lyckas köpa en liknande så snart de tagit körkort medan andra bär på en livslång dröm.

Ni som besökt evenemang kring Siljan den gångna sommaren har säkert lagt märke till Per Erlingssons gröna –46 Chevrolet pickup. Per som bor på Sollerön brukar dra runt på en mindre släpkärra med vad som ser ut som en hårdtrimmad motor på flaket. Pickupen, döpts till ”The Green Dream”, bildar tillsamman med släpkärran ett annorlunda ekipage och alla som sett det kommer ihåg. Fast låt oss nu dra historien från början.

–Jag har hållit på med bilar i hela mitt liv och i 15-årsåldern var det ett Epabyggen som gällde. Vid ett tillfälle såg jag en Epa baserad på just en 40-tals Cheva pickup. Dom hade satt i V-åtta och det var det brutalaste jag någonsin sett!

Tanken på den här smått klassiska fronten från krigsåren (fanns 1940-46) ville inte försvinna, trots att Per hunnit med åtskilliga andra bilbyggen sedan dess.

–Under flera år har jag faktiskt känt till ett gammalt svensksålt objekt, fast ägaren ville inte sälja.

Ta Gäng
Förra gången vi mötte Per var i november 2009. Då hade han färdigställt sin ”Golden Headache” –57 Chevrolet. Pickupen blev nästa projekt och i vinter är denna produktive herre igång med en rejsig –32 Ford roadster.

Tydligen var andra intresserade för en dag hade en kompis lyckats tjata sig till affär. I köpet ingick delar från två bilar och Pers kompis påbörjade projektet. Bland annat inleddes en taksänkning på runt två-tre tum. Fast sedan gick jobbet i stå.

–Det är många som skruvar men för alla tar det inte gäng.

Så runt 2004 var Per förbi för att kolla hur det gick. Mest på skoj kom en affär på tal. Tanken behövde bara mogna en stund innan projektet åter bytte ägare.

Låg budget och mycket jobb är det som gäller. Först avslutades taksänkningen och reservdörrar som följde med rostlagades i botten. Originalen var alltför dåliga. Även kring bakdelen och botten av hytten fick mycket plåt bytas ut. Efter det togs en ny titt på den ganska dåliga fronten som tidigare ägare dömt ut.

–Med i princip nollbudget gäller det att rädda så mycket som möjligt för att ha råd att ha kvar bilen.

Flak och fotsteg saknades helt så det fick konstrueras nytt. Till flaket fick Per hjälp att bocka till sidorna två mm plåt och till skärmar användes framskärmar från en Volvo sugga. Flakets golv är gjort av fyrkantrör täckt med plankor.

För att få tag på en modernare drivlina skrotade Per en –78 Caprice. Från den kommer 350-motorn kopplad till en TH350 automat. Pickupens originalram är förstärkt genom boxning och ett eget ramkryss har tillverkats. Bakaxeln från personbilen, den kraftigare tiobultade modellen med riktiga hjullager (inte rullager direkt mot drivaxlarna), var lite turligt försedd med både en mer ekonomisk utväxling och diffbroms. Den har också använts till pickupen.

Från Capricen hämtades även skivbromsarna fram. För att passa på pickupens framaxel fick spindeltappen svarvas ner och bromsokfästen tillverkas. Huvudcylinder och bromreducering har också flyttats över så allt blir rätt.

Ta Gäng
Den lätt trimmade Chevrolet 350-motorn liksom en mängd andra detaljer kommer från en skrotad –78 Caprice. Notera att bromsservot är försänkt i brandväggen och staget över motorn har fått ett bowtie emblem i bakre fästet.

För ögonblicket är pickupen sänkt fram genom att montera originalaxeln ovanpå fjäderpaketet istället för under. Original styrsnäcka är bytt mot en servokuggstång från Saab 900. Framöver finns dock tankar att byta till en individuell framvagn.

Om hjulen är det värt att säga några ord. Plåtfälgarna kom med Capricen och fram används original 15 x 6 medan fälgbanorna bak breddats till tio tum. De små kapslarna hör till –55 Chevrolet och snobbringarna kommer från Volvo PV. Färgmatchat till pickupen blir känslan både original och ett eget stuk.

Liksom med det mesta är även lackeringen ett jobb gjort därhemma i ett kallgaraget med grusgolv. Färgnyansen är hämtad från –76 Volvo 245. Istället för krom har grill och stötfångare lackats i två varianter av silver för att få ett kromlikt resultat.

Pinstripingen är också ett jobb gjort hemma av ägare.

–Jag köpte en svärdsläparpensel och började öva. Det blev ganska skapligt.

Namnet på bilen ”The Green Dream” syftar både på färgen och att just den här modellen är en dröm från tonåren.

Visionen framöver handlar om att göra ett ekipage av pickupen. Den skall dra en biltransporkärra med nästa projekt, en –32 Ford roadster byggd för dragracing. I väntan på att det projektet blir klart har Per gjort i ordning en liten släpkärra med kulissen av en rejsig Cheva smallblock på flaket. Vi är många som gått igång på det här.

–Ja, många blir faktisk rätt upphetsade när man kommer. Under Classic Car Week och cruisingen var det mycket folk som röstade på pickupen. Det är inte alltid högsta finish och största plånboken som får oss att reagera. Det behöver inte heller var rått och busigt. Med en ovanlig modell och charmigt stuk kommer man långt.

Ta Gäng
Stötfångaren bak kommer från en –36 Pontiac. Baklamporna är hämtade från –37 Ford och en kasserad duschslang täcker kablarna. Lägg märke till Chevrolets bowtie emblem försänk i flaklämmen plus att den också fått dold låsmekanisk.
Rulla till toppen