Framvagnsgeometri på V-rodden
Framvagnsgeometri på V-rodden
Fråga Bäste Professorn, Efter att ha skrivit nedanstående slår det mej att brevets längd och antal frågetecken kan verka avskräckande, men en fråga är viktigare
Fråga
Bäste Professorn,
Efter att ha skrivit nedanstående slår det mej att brevets längd och antal frågetecken kan verka avskräckande, men en fråga är viktigare än de andra, så för säkerhets skull upprepar jag den sist i brevet.
Jag har studerat ritningen av den torsionsfjädrade framvagnsupphängningen på Bosse Bertilssons V-rod (Wheels 3/04 s.26) och blir inte klok på hur man ska få framaxeln att röra sej på vettigt vis, hängd i en kort fjäderarm och ett långt momentstag. I mina ögon vrids axeln då ungefär lika mycket som vid trelänksupphängning, vilket det var meningen att undvika.
Bosses framvagn är ju, som artikelns bilder (liksom ritningen i Colorod 5/81 s.32) visar, byggd med trelänksupphängning. Men Bosse byggde sedan om till fyrlänk (i Colorod 3/83 s.24). Är det någon speciell anledning till varför han byggde tillbaka till trelänk igen?
En ”äkta” fyrlänk, med ”rörlig” infästning mellan fjäderarm och axel, precis som vid trelänksupphängningen, borde fungera utmärkt. Är det några andra skäl än estetiska att föreslå det som föreslås i artikeln?
Som ett apropå har ju Boyd Coddington på sin Aluma-Tub en trelänksframvagn med torsionsfjäder i bakre länken. (Se t.ex. Street Rodder 8/04, s.38 t.v.) (Jag tror f.ö. Aluma-Trucken har samma lösning.) Mellanrummet mellan de två momentstagen är då ifyllda för att motverka flex i det som nu blivit en fjäderarm. Men det blir alltså en trelänk, som, vad jag förstår det, inte godkänns i Sverige. Eller?
Denna bil har också I-beam framaxel (i aluminium!). Hur tål en I-beam vridningen med trelänk jämfört med en röraxel?
På Bosses V-rod kan jag inte se något panhardstag. Är de små fjäderarmarna tillräckliga för att hålla axeln i sidled? (Jag noterar att Bosse fick förstärka sina infästningar i Colorod 11/81 s.24.)
Jag har planer på att, dock tidigast nästa vinter, bygga en rod med dylik framvagn, så det hade varit mycket intressant med svar på ovanstående.
Min huvudfråga, efter dessa omständiga turer, är alltså: Hur är egentligen fjädrings- och upphängningsgeometri tänka att lira, om man bygger enligt ritningen i Wheels 3/04?
Högaktningsfullast,
/Jacob Munkhammar
Svar
Hej Jacob,
Det här är lite i gränslandet vad många greppar, inklusive undertecknad. I vilket fall, den lösning med fyrlänk som finns på nämda ritning ger en fjädring med mindre brytningar än den urspungliga lösningen med trelänk. Bevisligen går dock allt att köra med men den här konstruktionen bör ändast användas till mycket lätta fordon. Sidokrafter tas enbart upp av fjäderarmarna vilket du helt riktigt påpekat.
I sammanhanget tål en I-beam brytningar bättre än en röraxel.
/ Fråga Professorn